Verkigheten?
Gårdagen spenderades hos Nettan och hade datorn i hösta hugg så skulle spendera kvällen med att plugga, blev dock inte så mycket av det eller det som skulle göras gjordes.. Dock skulle jag kunna ha pusha mig själv lite hårdare framåt, men är lite lätt trött trots att det bara är 1a terminen.. Men ska ta tag i mig själv och köra igen, måste bara hitta motivationen igen!
Men igår kväll så skulle jag gå hem från Nettan och det blev rätt sent som vanligt, så runt 02.30 så tog jag på mig skorna och började lunka hemåt (ca 2km) Inte en lång sträcka men vinterns kyla är inte så rolig att gå i, men medens jag gick hem så började jag reflektera över ”hur många överfall sker nattetid, är det någon skillnad mellan dag/kväll/helg osv.” Klart det är men jag tror det beror på vilken stad man bor i och vart man befinner sig, men igår natt blev jag skeptisk till detta. Är det så att vem som helst kan bli överfallen och mördad när som helst och det viktigaste är hur många sådana fall sker? En annan intressant aspekt är att man alltid tar den mest belysta och trafikerade vägen nattetid att gå hem på, vad säger att det behöver vara tryggast? Den stad jag bor i är rätt liten och känner ibland att det kanske är tryggare att gå en ensam skogsväg hem än ta den mer centrala vägen där man kanske möte på en person som förföljer dig.. Men klart att den ensamma skogsvägen skulle vara mer läskig och mörk sen om något skulle hända där, vem skulle kunna hjälpa en?
Men vad skulle man göra om man märkte att man blev förföljd av någon, man kan ju inte direkt springa därifrån? För personen bakom en skulle ju springa efter och tänk så skulle denna vara snabbare och ha bättre kondition än dig.. Att ringa någon och ha denne person som sällskap hem, brukar jag föredra för att känna mig trygg, men vad skulle denne person kunna göra om något verkligen händer? Jag brukade ha en bodyguard spary i fickan när jag gick hem när jag bodde i sthlm, men inte längre.. kanske en idé att leta fram denna igen? Det är ju en billig livförsäkring att ha med sig!
Somliga går med trasiga skor..
Har haft VFU i snart två veckor men det känns som jag böjade den igår, denna period har varit sjukt intnsiv och lärorik, men en del tvivel på yrkesval har funnits med.. Men har kommit på att jag ger det en chans och att man kan inte alltid älska alla dagar på "jobbet"
Helgen bestod av en sthlm resa där jag träffade några skönigar från plutonen och sedan hängde jag med Tina, Madde och Malin, hann även träffa Jonathan en stund också.. Känner hur mycket jag saknar alla sköningar där uppe, men det är bara en timmes resetid ifrån.
Har fått brev från jobbet om återaställning i sommar, blir nog en till säsong trorts allt :D
NYÅR
Då var resan bokad, så 28 dec-3jan blir det TURKIIIIIIET med bästa TIIIIINIIIII <3
Babysitter..
Imorgon blir det en samhällsdag med lite förberedelse för min lektion som jag ska hålla nästa vecka, får se hur pass skillad jag är på power point nu förtiden, var ju som sagt några år sedan man använde sig av det.. Men ska nog gå vägen..
Helgen som var planerad i punky och pricka ser inte så planerad ut längre, får se hur detta urartar men till Sthlm blir det i alla fall har lovat Emelie :D Ska bli super kul att träffa henne igen.. Men hoppas att planerna fortsätter som dom skulle göra!
